VÅRFRYLET- hållbar utveckling - estetiskt lärande

 Utomhusundervisning

Vårfrylet: Karin Andersson, Moa Jorfors, Alva Bohlin, Emelie Johnsson

Skogens hemliga regler

Ämne: Hållbar utveckling med fokus på allemansrätten. 

Arbetssätt: Utomhusundervisning, estetiskt (charader).

Åldersgrupp: Årskurs 2.

Material: Skog, skräp och kort med följande handlingar: tälta, cykla, skrämma djur, bryta av grenar, plocka blåbär, slänga skräp, göra upp eld samt plocka blommor.

Översiktligt lärandemål: Eleverna ska få möjlighet att lära sig om hållbar utveckling utifrån allemansrätten. 

Konkreta lärandeobjekt:

• Eleverna ska få veta att en viktig princip för allemansrätten är frasen “inte störa, inte förstöra”.

• Eleverna ska få veta att man får plocka blåbär, plocka blommor och cykla (på stigar).

• Eleverna ska få veta att man inte får slänga skräp, skrämma djur eller bryta levande grenar i naturen.

Förankring i skolans värdegrund: 

“Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor.” (Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr 22] (2022), s. 9)

Ur kursplanen för biologi: 

“Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna främja hållbar utveckling.” (Lgr22, 2022, s.154)

Ur kursplanen för idrott och hälsa, centralt innehåll för åk 1-3:

• “Utforskande av möjligheter till och genomförande av vistelse, lekar och rörelser i natur och utemiljö.” (Lgr22, 2022, s.49)

• “Allemansrättens grunder.” (Lgr22, 2022, s. 49)

Utförande:

En uppstart görs genom att läraren och eleverna står i en tät cirkel så att alla ser och hör. Läraren börjar att kasta skräp runt omkring sig, vilket förhoppningsvis får eleverna att reagera. Detta är en inledning för att få elevernas uppmärksamhet och en bra öppning för fortsatt kunskap om allemansrätten. Läraren introducerar principen “inte störa, inte förstöra” tillsammans med några enkla rörelser som eleverna får upprepa, för att förbereda eleverna på nästa aktivitet.  

Nästa aktivitet är att göra charader med olika handlingar och prata om vad man får respektive inte får göra i naturen. Läraren modellerar ett exempel. I genomförandet av charaden ska eleverna delas upp i grupper om par. Eleverna blir tilldelade varsitt handlingskort som de ska gestalta inför de andra grupperna. Det kan till exempel stå “plocka blåbär” eller “skrämma djur”. Eleverna får använda sig av närmiljön och sitt kroppsspråk för att utföra sin gestaltning. Paren får en kort stund för att förbereda sig. De redovisar sedan sin gestaltning parvis, och därefter får övriga gissa på vilken handling som utspelats. Efter varje handling frågar läraren eleverna om handlingen är okej eller inte enligt allemansrätten. Detta visar eleverna med tummen upp eller ner. Läraren kommenterar kort varför handlingen är okej alternativt inte okej. Vid en icke okej handling upprepas frasen “inte störa, inte förstöra” ihop med rörelserna för att förstärka den.

Avslutningsvis samlas klassen i en tät cirkel där läraren sammanfattar och repeterar lektionens innehåll gällande allemansrätten. Efter repetitionen får eleverna möjlighet att delta i en reflektionsrunda där de ska börja sin mening med “I skogen får man/får man inte …”.

Referenslista:

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2022). Skolverket. 

Björnmossa

 Skräphjältarna på uppdrag i naturen

Sofia Björlén, Lova Johansson, Ellie Andersson och Matilda Hermansson

Ämne  

Detta arbete är baserat på hållbar utveckling. 

 

I vårt arbete med hållbar utveckling har vi utgått från läroplanen kapitel två Övergripande mål och riktlinjer: 

• ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper och förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022, s.14).  

Vi utgår även från kapitel fem Kursplanerna i biologi F-3: 

• Hur material kan sorteras efter några egenskaper, till exempel utseende, om de är magnetiska och om de flyter eller sjunker i vatten. Hur materialen kan åter­vinnas (Lgr22, 2022, s.155). 

Vi har också utgått från kapitel fem Kursplanerna i biologi 4–6: 

• ”Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till natur­bruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den” (Lgr22, 2022, s.156). 

 

Arbetssätt 

Vi har valt att arbeta utifrån ett naturvetenskapligt arbetssätt i form av sortering. Eleverna sorterar utifrån materialtyperna plast, pappersförpackning, metall och matavfall.   

 

Åldersgrupp och material 

Denna undervisning riktar sig till elever i årskurs 1 då vi anser att det fortfarande finns en stark nyfikenhet samt en viss okunskap inom ämnet. För att genomföra uppgiften behövs plast, pappersförpackning, metall och matavfall. Det behövs också sopkärl för att sortera materialen samt en vaxduk att sortera på. Band är bra för att avgränsa området med.  

 

Konkretiserade lärandeobjekt  

Eleven ska få veta att:  

• Material som plast, metall, pappersförpackning och matavfall sorteras var för sig.  

• Plast och järn bryts ned under en längre period och får inte hjälp av nedbrytarna.  

• Matavfall och pappersförpackning bryts ned under en kortare period av nedbrytarna.  

• Petflaskor inte sorteras med plast utan lämnas på pantstation.   

 

Utförande  

Uppstart 

• Gruppen samlas tillsammans i en stor gnuggcirkel. Som introduktion “slänger” läraren skärp i olika material på marken för att väcka en reaktion och ett intresse hos eleverna. 

• Läraren har en kort introduktion till varför nedskräpning i naturen inte är okej och varför det är skadligt för naturen. 

• Läraren delar in eleverna i två grupper.   

Genomförande 

• Grupperna placerar sig på två olika platser i naturområdet. Väl vid platsen är området tydligt markerat med band.  

• Läraren har en kort genomgång av uppgiften vilket är att gemensamt plocka skräp och lämna på vaxduken. Tillsammans diskuteras frågor som uppkommer.  

• Eleverna får var och en påbörja skräpplockning.  

• Vid återsamlingen sätter vi oss återigen i en gnuggcirkel (i halvklasserna) och sorterar gemensamt materialen utifrån grupperna plast, pappersförpackning, metall och matavfall.  

• Därefter gör vi en annan sortering utefter vilket material som eleverna tror bryts ner först respektive sist.  

• Efter materialsorteringen påbörjas sorteringen av materialen i sopkärl. Här diskuteras det vart materialen hör hemma. Vi diskuterar också de material som inte hör hemma i något av sopkärlen som exempelvis petflaskor.   

Avslut 

• Återsamling i helklass och jämför hur mycket skräp av de olika materialen vi har samlat.  

• Läraren ställer frågor om vilka material som är okej att slänga i naturen utifrån nedbrytningsprocesserna.  

• Slutligen ställer läraren öppet frågor till eleverna som får svara på vad de lärt sig under lektionen.  

 

 

 Referenslista  

 

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2022). Skolverket.