Kvastmossan: Fysik med naturvetenskapligt arbetssätt

 Naturens mystiska våg 

Av: Signe, Bjarne, Hamdi, Michaela 

Ämne: Fysik  

Arbetssätt: 

Det naturvetenskapliga arbetssätt som används under lektionen är experiment, där eleverna får experimentera med en egenbyggd balansvåg. 

Åldersgrupp: Den här undervisningen är tänkt att genomföras i en Åk 3. Eftersom eleverna behöver ha förståelse kring begreppen volym, vikt, massa, balans, jämvikt för att kunna delta i undervisningen. 

Material: snöre, pinnar, hinkar, plastflaskor, vit duk 

Konkretiserade lärandeobjekt: 

• Eleverna får lära sig att en balansvåg kan bestå av en pinne och två hinkar. 

• Att balansvågen har en jämviktspunkt där vågen balanseras. 

• Att olika material kan ha olika egenskaper, det föremålet med mest volym behöver inte vara tyngst.   

 

Utförande:          

Uppstart: 

För att väcka intresse hos eleverna redan från start så inleds lektionen med frågan “Hur kan man veta vilket som väger mest: torr eller blöt vitmossa och varför tror ni det?” Eleverna får gissa och berätta vad de tror. Istället för att genast ge eleverna svaret på frågan så förklarar man att de tillsammans ska bygga en balansvåg med hjälp av pinnar, snören och hinkar för att undersöka vikten. Sedan frågar man eleverna ”Hur bygger man en våg så att man kan väga mossan?” Och “Vad är viktigt att tänka på?”. Lättman Masch m.fl. (2020, s.212) beskriver att tanken är att eleverna ska komma fram till att jämviktspunkten måste placeras så att pinnen med de tomma hinkarna är rak för att försöket ska vara “rättvist”. Därefter visar man vad som händer när jämviktspunkten hamnar på fel ställe. För att bygga vågen kan man knyta fast ett snöre runt pinnens jämviktspunkt. I det centrala innehållet i “Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” (2022, s.162) står det att eleverna ska lära sig om tyngdkraft, tyngdpunkt, jämvikt, balans och friktion som kan upplevas och observeras vid lek och rörelse. 

Genomförande:  

Läraren börjar med att ta fram en färdig våg för att visa hur vågarna ska se ut. Sedan delas eleverna in i två grupper och grupperna får börja bygga sina egna vågar. Efter det är det dags att väga mossorna och krama ut den tyngre för att visa hur mycket vatten det finns i mossan och att det är anledningen till viktskillnaden. Därefter delas eleverna in i mindre grupper och det plockas fram vattenfyllda plastflaskor. Varje grupp får i uppdrag att hitta en mängd förbestämda föremål som matchar flaskans vikt till exempel sten, kottar, ekollon, löv, pinnar och mossa. Grupperna får leta, väga, kontrollera och samla mer eller ta bort tills de får jämvikt. Enligt Lgr22 (2022, s. 162) ska enkla fältstudier, observationer och experiment genomföras.  

Avslut: 

För att avrunda lektionen samlas eleverna i helklass. Då vägs och jämförs de olika materialen och det visar att det inte finns ett samband mellan massa och volym genom att hälla ut innehållet på en duk. Eleverna ska komma fram till att högen med stenar är mindre än högen med kottar och så vidare. Enligt Lgr22 (2022, s.161) är syftet att eleverna får kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och samhället. 

 

Referenslista: 

Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson E., & Ekblad, A. (2020). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. Outdoor Teaching 

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr22 (2022) Skolverket. (2. Uppl.)