Skräphjältarna på uppdrag i naturen
Sofia Björlén, Lova Johansson, Ellie Andersson och Matilda Hermansson
Ämne
Detta arbete är baserat på hållbar utveckling.
I vårt arbete med hållbar utveckling har vi utgått från läroplanen kapitel två Övergripande mål och riktlinjer:
”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper och förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022, s.14).
Vi utgår även från kapitel fem Kursplanerna i biologi F-3:
Hur material kan sorteras efter några egenskaper, till exempel utseende, om de är magnetiska och om de flyter eller sjunker i vatten. Hur materialen kan återvinnas (Lgr22, 2022, s.155).
Vi har också utgått från kapitel fem Kursplanerna i biologi 4–6:
”Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den” (Lgr22, 2022, s.156).
Arbetssätt
Vi har valt att arbeta utifrån ett naturvetenskapligt arbetssätt i form av sortering. Eleverna sorterar utifrån materialtyperna plast, pappersförpackning, metall och matavfall.
Åldersgrupp och material
Denna undervisning riktar sig till elever i årskurs 1 då vi anser att det fortfarande finns en stark nyfikenhet samt en viss okunskap inom ämnet. För att genomföra uppgiften behövs plast, pappersförpackning, metall och matavfall. Det behövs också sopkärl för att sortera materialen samt en vaxduk att sortera på. Band är bra för att avgränsa området med.
Konkretiserade lärandeobjekt
Eleven ska få veta att:
Material som plast, metall, pappersförpackning och matavfall sorteras var för sig.
Plast och järn bryts ned under en längre period och får inte hjälp av nedbrytarna.
Matavfall och pappersförpackning bryts ned under en kortare period av nedbrytarna.
Petflaskor inte sorteras med plast utan lämnas på pantstation.
Utförande
Uppstart
Gruppen samlas tillsammans i en stor gnuggcirkel. Som introduktion “slänger” läraren skärp i olika material på marken för att väcka en reaktion och ett intresse hos eleverna.
Läraren har en kort introduktion till varför nedskräpning i naturen inte är okej och varför det är skadligt för naturen.
Läraren delar in eleverna i två grupper.
Genomförande
Grupperna placerar sig på två olika platser i naturområdet. Väl vid platsen är området tydligt markerat med band.
Läraren har en kort genomgång av uppgiften vilket är att gemensamt plocka skräp och lämna på vaxduken. Tillsammans diskuteras frågor som uppkommer.
Eleverna får var och en påbörja skräpplockning.
Vid återsamlingen sätter vi oss återigen i en gnuggcirkel (i halvklasserna) och sorterar gemensamt materialen utifrån grupperna plast, pappersförpackning, metall och matavfall.
Därefter gör vi en annan sortering utefter vilket material som eleverna tror bryts ner först respektive sist.
Efter materialsorteringen påbörjas sorteringen av materialen i sopkärl. Här diskuteras det vart materialen hör hemma. Vi diskuterar också de material som inte hör hemma i något av sopkärlen som exempelvis petflaskor.
Avslut
Återsamling i helklass och jämför hur mycket skräp av de olika materialen vi har samlat.
Läraren ställer frågor om vilka material som är okej att slänga i naturen utifrån nedbrytningsprocesserna.
Slutligen ställer läraren öppet frågor till eleverna som får svara på vad de lärt sig under lektionen.
Referenslista
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2022). Skolverket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar